Jag brukar nästan aldrig skriva om mina djupa känslor här. Men känner verkligen att jag behöver lätta mitt hjärta på nåt viss. Och då blev det detta val.
Just nu har jag en sån sjuk känslomässig bergodalbana i min kropp som nästan inte går och förklara. Men jag ska göra ett försök och göra mitt bästa.
På nåt viss börjar det mesta komma ikapp mig det som jag grävt ner.
Och det blir väldigt mycket påfrestningar i en familj och i ett förhållande speciellt om
Den ena jobbar borta och gjort det en längre tid. Samtidigt som man ska försöka hinna med så mycket och rodda familj på det. Själv jobbar jag varannan helg natt så det blir inte så mycket som vi faktiskt ses och kan göra nåt ihop. Sen vilja även barnen få sin tid. Allt är otroligt svårt å tids brist att få det att gå ihop. Jag är mycket själv vilket som satt sina spår i mig vid det här laget och jag har mina rutiner och mitt sätt hur det funkar här hemma. Vilket jag oxå kan förstå att det blir jobbigt det med. Men om jag inte skulle ha mina rutiner skulle inte min vardag gå ihop alls. Så mitt problem har väl blivit att jag har svårt att släppa dom. Och då blir det knas eller att den andra tycker att jag är skit dryg eller nåt nåt .
sen är set väl oxå så att alla relationer har sina upp och ner gångar annars vore väl det konstigt. Men vi har verkligen kommit på en kant.
Vi gör inget ihop eller ses särskilt ofta längre. Det är mest jag och kelian eller så sitter jag själv eller jobbar. Vilket roligt jävla liv va haha not man skulle kunna tror att jag är tant liksom. Lite bitter
börjar jag nog bli har aldrig nån egen tid eller kan lägga den fokusen jag vill på mig själv med min träning vilket gör mig lessen. Men även blir jag lessen av att inte bli sedd eller hörd av den jag älskar mest. En otroligt jobbig känsla i kroppen och inte riktigt veta om man duger eller inte.
När du väl är hemma så är du inte riktigt när här, du har fokusen på nåt helt annat och varken hör eller ser mig. Det är så otroligt jobbigt och känns den avvisheten. Du kanske inte gör det med flit men du gör det och det sårar mig. Känns lite som vi lever på två olika håll på nåt vis.
Och allt detta resulterar till att jag nu för det mest är arg irriterad lessen och jävligt piss hemma. Hugger på minsta grej svara med en otrevlig ton.
Sen tog det även lite hårt att du inte uppvaktade mig på morsdag eller gjorde så kelian kunde det.(vet du sa du försökt) men det gjorde ändå ont i hjärtat jag ser alltid till så grabbarna kan uppvakta dej på nåt vis är du bort så fixar jag det är du hemna så fixar jag det. Och du kunde inte ens anstränga dej lite lite extra denna gång.
Vet det låter kanske löjligt men det sårade mina känslor och det blev bara att spä på det jag redan kände innan. Totalt bort glömd av dej.
Jag är inte fel fri jag heller jag har min brister och mitt kontrollbehov här hemma vart allt ska vara. Att det ska vara rent och snyggt å var sak på sin plats. Förstår även att du inte kanske vill städa dom få dagarna du är hemma. Men jag vill inte heller städa jämt å sköta att å fixa å få det att funka.
Och att jag kan vara tjatig. Förlåt för det men allt detta som varit under den här tiden tär på mig😞
Och mina känslor är huller om buller och upp och ner just nu.
Nu ska jag avsluta detta inlägg men skulle kunna skriva hur länge som helst men nu har jag isf fått ventilerat mig lite snart väntas natt jobb till imorgon sen ska ja ta mig till gymet å träna så jävla skönt ska det bli trodde jag skulle kunna idag men så bidde de inte.
Men i allt det så har jag haft en mysig dag med min son som varit på marknade och åkt karuseller alldeles själv min lilla bäbis är stor nu❤ han hade haft en super dag med marknads godis karusell åk och lek med sin kusin. Så en nöjd kille som somnade som en stock idag ❤
